Jakob-Karlscha

Bilden tagen i östra delen av det hus där Harry Karlsson nu bor.

Jakob Karlsson, 1843-1919. Jakob var född i Petikträsk Norsjö och gift med Eva Lisa Persdotter, 1835-1894. Hon var dotter till Per Nilsson, mera känd som ”´n Per-Nischa”.

Tillsammans med hennes bror Lars Anton Persson, ”´n Laas” bodde de i var sin ände av den stora västerbottenshuset på ”Kullen”, nuv. Harry Karlssons.

I samband med laga skifte 1875, delades huset och ”´n Laas” flyttade sin halva ca 100 m österut. Bägge husen byggdes senare till nuvarande storlek. Det berättas att även en långloge delades samt t.o.m. ett stort köksbord.

I Jörnsundersökningen 1968-69 har Alfina Brännström berättat följande om Jakob Karlsson och hans son Edvard Lindal:

Jakob Karlssons hustru dog 1894. han blev alltså änkeman vid 52 års ålder. 1898 sålde han hemmanet till sonen Edvard som tagit sig namnet Lindal.

I Jakob Karlssons födorådskontrakt hade han undantagit, ”föda, vård och skötsel intill döden för mig, och min blivande hustru om jag skulle inträda i något nytt äktenskap” . Vidare skulle han ha båda rummen på husets östra ända, rätt att vistas i köket när han så önskade, samt kaffe varje dag i den mån som den övriga familjen drack kaffe. 1 st får med långull varje år. 2,5 meter grått stampad vadmal vart annat år. Underkläder, en del matvaror m.m.

Det påstås att han verkligen tänkt skaffa sig en ny hustru. Han hade en fästkvinna, änka efter en bror till honom som varit bosatt i Ostvik. Men när Jakob Karlsa rustade sig för att fara till henne och de skulle bestämma tiden för giftermålet, råkade han falla och bryta lårbenet. Han tog detta som en Guds fingervisning. Han borde inte gifta sig med denna kvinna. Det blev alltså slut mellan dem. Benet läktes, men från den tiden var Karls halt.

Jakob Karlsa sysslade med litet av varje. Han snickrade möbler, gjorde laggkärl och var skomakare, åtminstone på äldre dagar. Jakob Karlsson dog 1919. Han var en vacker gammal man med stort vitt helskägg.

Edvard Lindal var ingen dussinmänniska. Han var intresserad jordbrukare och prövade gärna nya metoder. Bland annat täckdikade han en del av sina skiften. Han var övertygad blåbandist och han citerade gärna vad Rödsjö hade sagt om jordbruk och boskapsskötsel. Han var också bland de storsvenska bönder som deltog i bondetåget till Konungen i februari 1914.

Detta var hans sista år som bonde i byn. Han var inte nöjd med utkomstmöjligheterna i byn Granbergsträsk. Lite svårarbetat var det nog. Jorden var stenig och mager och till Jörn fanns det bara en gammal sönderkörd kärrväg. Det var inte lätt att komma till kyrka, kvarn eller handelsbod.

Nu hade han köpt ett hemman i Färendö och skulle flytta dit med sin hustru Ester, skräddar Lars dotter, och 7 barn i åldern 15 år till några månader. Grannarna fann det betänkligt. De som for till Amerika de tänkte arbeta och tjäna pengar för att sedan vända tillbaka. Men Lindals de flyttade för att leva och dö på ett främmande ställe.

I juli månad skedde avfärden, Det mesta av möbler och husgeråd gick på auktion, med det var ändå mycket som skulle med. Ett par grannar körde ner till Jörn med flyttsakerna. Därifrån skulle de åka med tåget. Men innan de gick bort från den gamla gården, ställde han upp sina barn i en rad framför bron och sjöng med dem ”Vårt land, vårt land, vårt fosterland, ljud högt och dyra ord”. Grannarna lyssnade djupt gripna till sången. Det var ”slåttanna” överallt och på gårdarna var folket ute i slåttern. De vinkade och ropade några avskedsord. Familjen Lindal drog åstad mot nya öden.

Det blev en dag att minnas även för de som stannade kvar. Hettan hade länge varit kvävande. Bergen söderöver stod i ett rödgrått dis. Inte ofta går åskan rakt över byn, men nu gjorde den det och det blev det värsta åskvädret i mannaminne. Den tände på också, visserligen bara en bod, men ändock en åskbrand. Alla bybor över 60 år minns den kväll när ”Arons boa brann”.

Jakob Karlsson brukade hemmanet till 1917 då det såldes till Karl G Skog

Så långt Alfina Brännström

Jakob Larsson hade också två döttrar som blev byn trogna hela livet, Anna och Eva.

Anna, (1869-1956), gifte sig med Konrad Brännström

Eva, (1876-1955), gifte sig med Jonas Aronsson

Jakob-Karlschas döttrar: Anna (Konrads-Anna) och Eva (Arons-Eva).

Afskrift Undantagskontrakt

I sammanhang med öfverlåtandet af mina hemmansdelar

11/1024 mantal Granbergsträsk N o 1 och 1/128 mantal Löflund N o 1

till min son Edvard Lindahl, så förbehåller jag mig föl-

jande undantag.

Föda vård och sköttsell intill döden för mig, och likale-

des för en blifvade hustru om jag skulle träda i äkten-

skap, samt Caffe dagligen i likhet med andra inom

hushållet. Till boningshus, förutom rättighet att vistas

i köket, båda kamrarna på östra ändan af mangårds-

byggningen, som hålles varma, samt en bod på lämpligt

ställe i närheten af gården. Vidare skall åbon till

mig årligen utgifva 10 Kilo Rågsikt, 10 Kilo Hvetemjöl, 5

Kilo Caffe, 2 Kilo Socker, 2 Kilo Smör, 2 st ¼ Snus, 1 par

Skor, 1 par Handskar, 1 par Bomulsbyxor, 1 par Bomulskall-

songer, 1 Blus af Halfylle, 1 dito af Bomuls, 1 Fullvägts

får med långull, samt sjuts vid påfordran eller nödiga

tillfällen, alt detta årligen. 2.4 meter grått stampadt vadmal

hvart annat år, samt 1 yllesjorta och 1 par yllekallsonger

hvart tredje år. Till säkerhet för detta kontrakt

förbehålles laga intekning i de försålda fastigheterna

11/1024 mantal Granbergsträsk N o 1 och 1/128 mantal Löflund

N o 1 Jörns socken. Sålunda öfverenskommit Erkännes

Granbergsträsk den 7 oktober 1898

Edvard Lindahl

Härmed nöjd Jakob Karlsson. Egenhändiga namn-

teckningarna bevittnas af J.O. Berglund C.J. Granqvist.

§ 163. År 1898 den 1 November vid lagtima ting med Skel-

lefteå tingslag blef på grund af denna handling inteckning

faststäld uti Edvard Lindahls 11/1024 mantal Granbergs-

träsk N o 1 och 1/128 mantal Löflund N o 1 i Jörns Socken.