Jakob Karlsson, 1843-1919. Jakob var född i Petikträsk Norsjö och gift med Eva Lisa Persdotter, 1835-1894. Hon var dotter till Per Nilsson, mera känd som ”´n Per-Nischa”.
Tillsammans med hennes bror Lars Anton Persson, ”´n Laas” bodde de i var sin ände av den stora västerbottenshuset på ”Kullen”, nuv. Harry Karlssons.
I samband med laga skifte 1875, delades huset och ”´n Laas” flyttade sin halva ca 100 m österut. Bägge husen byggdes senare till nuvarande storlek. Det berättas att även en långloge delades samt t.o.m. ett stort köksbord.
I Jörnsundersökningen 1968-69 har Alfina Brännström berättat följande om Jakob Karlsson och hans son Edvard Lindal:
Jakob Karlssons hustru dog 1894. han blev alltså änkeman vid 52 års ålder. 1898 sålde han hemmanet till sonen Edvard som tagit sig namnet Lindal.
I Jakob Karlssons födorådskontrakt hade han undantagit, ”föda, vård och skötsel intill döden för mig, och min blivande hustru om jag skulle inträda i något nytt äktenskap”
.
Vidare skulle han ha båda rummen på husets östra ända, rätt att vistas i köket när han så önskade, samt kaffe varje dag i den mån som den övriga familjen drack kaffe. 1 st får med långull varje år. 2,5 meter grått stampad vadmal vart annat år. Underkläder, en del matvaror m.m.
Det påstås att han verkligen tänkt skaffa sig en ny hustru. Han hade en fästkvinna, änka efter en bror till honom som varit bosatt i Ostvik. Men när Jakob Karlsa rustade sig för att fara till henne och de skulle bestämma tiden för giftermålet, råkade han falla och bryta lårbenet. Han tog detta som en Guds fingervisning. Han borde inte gifta sig med denna kvinna. Det blev alltså slut mellan dem. Benet läktes, men från den tiden var Karls halt.
Jakob Karlsa sysslade med litet av varje. Han snickrade möbler, gjorde laggkärl och var skomakare, åtminstone på äldre dagar. Jakob Karlsson dog 1919. Han var en vacker gammal man med stort vitt helskägg.
Edvard Lindal var ingen dussinmänniska. Han var intresserad jordbrukare och prövade gärna nya metoder. Bland annat täckdikade han en del av sina skiften. Han var övertygad blåbandist och han citerade gärna vad Rödsjö hade sagt om jordbruk och boskapsskötsel. Han var också bland de storsvenska bönder som deltog i bondetåget till Konungen i februari 1914.
Detta var hans sista år som bonde i byn. Han var inte nöjd med utkomstmöjligheterna i byn Granbergsträsk. Lite svårarbetat var det nog. Jorden var stenig och mager och till Jörn fanns det bara en gammal sönderkörd kärrväg. Det var inte lätt att komma till kyrka, kvarn eller handelsbod.
Nu hade han köpt ett hemman i Färendö och skulle flytta dit med sin hustru Ester, skräddar Lars dotter, och 7 barn i åldern 15 år till några månader. Grannarna fann det betänkligt. De som for till Amerika de tänkte arbeta och tjäna pengar för att sedan vända tillbaka. Men Lindals de flyttade för att leva och dö på ett främmande ställe.
I juli månad skedde avfärden, Det mesta av möbler och husgeråd gick på auktion, med det var ändå mycket som skulle med. Ett par grannar körde ner till Jörn med flyttsakerna. Därifrån skulle de åka med tåget. Men innan de gick bort från den gamla gården, ställde han upp sina barn i en rad framför bron och sjöng med dem ”Vårt land, vårt land, vårt fosterland, ljud högt och dyra ord”. Grannarna lyssnade djupt gripna till sången. Det var ”slåttanna” överallt och på gårdarna var folket ute i slåttern. De vinkade och ropade några avskedsord. Familjen Lindal drog åstad mot nya öden.
Det blev en dag att minnas även för de som stannade kvar. Hettan hade länge varit kvävande. Bergen söderöver stod i ett rödgrått dis. Inte ofta går åskan rakt över byn, men nu gjorde den det och det blev det värsta åskvädret i mannaminne. Den tände på också, visserligen bara en bod, men ändock en åskbrand. Alla bybor över 60 år minns den kväll när ”Arons boa brann”.
Jakob Karlsson brukade hemmanet till 1917 då det såldes till Karl G Skog
Så långt Alfina Brännström
Jakob Larsson hade också två döttrar som blev byn trogna hela livet, Anna och Eva.
Anna, (1869-1956), gifte sig med Konrad Brännström
Eva, (1876-1955), gifte sig med Jonas Aronsson